Vanliga frågor

Ett socialt företag är ett företag vars primära mål för affärsverksamheten är att skapa samhällsnytta. Sociala företag är aktörer inom den privata sektorn eller tredje sektorn, och de använder största delen av sin vinst för att genomföra sina mål.  

Sociala företag är experter på och löser samhälleliga problem, och de är engagerade i att långsiktigt bidra till att utveckla det omgivande samhället och deras kunders välfärd och välbefinnande. 

Sociala företag är inte begränsade till en viss bolagsform, utan ett socialt företag kan vara ett aktiebolag lika väl som ett andelslag eller en stiftelse eller förening som bedriver affärsverksamhet.  

Ett samhällsnyttigt mål kan vara vilket som helst mål som främjar välfärd och välbefinnande, löser samhälleliga problem eller till exempel förbättrar miljön. 

Ett socialt företag bestämmer själv sitt samhällsnyttiga mål. I allmänhet har det att göra med att öka människors välbefinnande, minska ojämlikhet, sysselsätta personer som har det svårt på arbetsmarknaden och göra dem mer delaktiga i samhället, hålla landsbygden levande eller arbeta för ekologiska teman. 

Det väsentliga är att företagets primära mål är någonting annat än att eftersträva ekonomisk vinst och att det har skrivits in i bolagsordningen. När dessa företag genomför sitt samhällsnyttiga uppdrag vill de genom sin affärsverksamhet bygga ett bättre Finland och ett gott liv för alla. 

Sociala företag kan vara verksamma inom vilken bransch som helst. De sociala företagen i Finland är i allmänhet verksamma inom social- och hälsovård, utbildning, tjänster för välbefinnande samt cirkulär ekonomi. Sociala företag har grundats till exempel för att sysselsätta partiellt arbetsföra personer eller för att utveckla lokalsamhället. 

Sociala företag har som mål att vara ekonomiskt lönsamma för att de genom sin affärsverksamhet ska kunna producera ännu mer positiva samhällseffekter, till exempel så bra tjänster som möjligt till allt fler. Ett socialt företag använder alltid största delen av sin vinst till att genomföra sitt samhällsnyttiga mål och utvidga det (uppskalning). 

Nej. Det som skiljer ett socialt företag från andra företag är dess primära mål: att driva affärsverksamhet och generera vinst i första hand för att genomföra ett samhällsnyttigt mål. Denna princip är också inskriven i företagets bolagsordning, stiftelsens stiftelseurkund eller andelslagets eller föreningens stadgar. 

Nej. Sociala företag är bara en typ av företagsverksamhet, och det behövs också annan slags företagsverksamhet. Intressentgrupper, kunder, investerare och personal uppskattar numera i allt större grad ansvarstagande och företag som genom sin affärsverksamhet söker lösningar på problem i samhället. 

Inte nödvändigtvis. Om en idéburen organisation, förening eller stiftelse bedriver affärsverksamhet, kan den kallas ett socialt företag. 

Sociala företag är inte begränsade till någon viss bransch eller bolagsform. 

I Finland finns cirka 2500 sociala företag, vars sammanlagda omsättning uppgår till nästan 6,2 miljarder euro. En majoritet av företagen är verksamma inom områdena social- och hälsovård, sysselsättning samt miljö och återvinning. De sociala företagen sysselsätter sammanlagt över 61 000 anställda. 

I en alltmer komplex värld behövs olika sätt att lösa problem. De sociala företagen förnyar och kompletterar välfärdsstatens servicestrukturer och bedriver sin verksamhet på ett hållbart sätt ur både mänskligt och ekonomiskt perspektiv. De producerar tjänster effektivt och skapar nytt i samarbete med andra aktörer, till exempel kommuner och städer. Sociala företag bidrar också till att lösa sysselsättningsproblem. De sysselsätter partiellt arbetsföra personer och erbjuder således viktiga vägar in i arbetslivet. Sociala företag tar också fram sociala innovationer. 

Socialt företagande är en affärsmodell vars primära uppgift är att främja något samhällsnyttigt eller ekologiskt mål. Detta mål har skrivits in i företagets bolagsordning. Samhällsansvar kan vilket företag som helst ta i sin verksamhet, samtidigt som företagets primära mål är att uppnå så stor ekonomisk vinst som möjligt. Även hos ett konventionellt företag kan affärsverksamheten visserligen basera sig på att lösa någon samhällsutmaning, till exempel om företaget jobbar med social- och hälsovård, boendelösningar eller lösningar för cirkulär ekonomi. Skillnaden är att ett socialt företag har satt denna utmaning som sitt primära mål och använder största delen av sitt ekonomiska överskott eller sin vinst för att främja uppfyllelsen av det målet. 

Alla sociala företag är inte sådana arbetsintegrerande sociala företag som definieras i lagen om sociala företag och vice versa. I dagens läge används begreppet ”socialt företag” i en bredare betydelse än i lagen om sociala företag. Enligt lagen om sociala företag är det sociala företagets (fi: ”sosiaalinen yritys”) samhällsnyttiga mål att vara arbetsintegrerande, dvs. att sysselsätta personer som är svåra att sysselsätta, medan ett socialt företag enligt den bredare definitionen (fi: ”yhteiskunnallinen yritys”) också kan sträva efter att producera andra positiva samhälleliga effekter. Lagen om sociala företag omfattar till exempel inte ett krav om att vinstutdelningen ska begränsas, vilket är fallet med den bredare definitionen av ett socialt företag.

Märket Samhälleligt företag är ett registrerat kollektivmärke som beviljas av Suomalaisen Työn Liitto (Förbundet för finländskt arbete). Det är ett tecken på att kärnan i företagets verksamhet är att åstadkomma samhällsnytta och att företaget genom sin affärsverksamhet producerar positiva samhällseffekter genom att använda mer än hälften av sin vinst för att främja det målet.  

Märket Samhälleligt företag skapades för att hjälpa människor att känna igen sociala företag. Med hjälp av det vill man öka kännedomen om och uppskattningen av socialt företagande. Märket togs i bruk 2011. För närvarande har drygt 260 företag beviljats märket. 

Märket är avsett för finländska företag som på ett transparent sätt vill visa att företaget försöker lösa samhälleliga eller ekologiska problem och bidrar till att bygga en hållbar välfärd. 

Förbundet för finländskt arbete beviljar märket på basis av ansökningar, som behandlas av en kommitté bestående av oberoende experter. Märket beviljas i regel för tre år i sänder. 

Märket kan tilldelas ett företag som har grundats för att lösa samhälleliga problem eller miljöproblem. Företagets syfte är således att skapa samhällsnytta genom sin affärsverksamhet, och största delen av det ekonomiska överskottet används för att främja det samhällsnyttiga målet. Företaget har ett nytt verksamhetssätt som anknyter till dess samhälleliga uppdrag, och dess affärsverksamhet är öppen och bedrivs i enlighet med god förvaltningssed. Företaget ska i sin bolagsordning, sina stadgar eller i någon annan utredning ange vilket dess samhällsnyttiga mål är och hur det kommer att använda sin vinst.  

Våra rådgivnings och vägledningstjänster är öppna. Våra experter ger dig diskussionsstöd och sparring för att testa din idé. Vi behandlar kontakter dagligen och svarar inom tre arbetsdagar. Kontakta oss så ordnar vi ett entimmesmöte. 

Förutom att vi sparrar med affärsidén hjälper vi till med affärsplanen för det sociala företaget, fastställer de sociala fördelarna, bygger upp effektmodeller och hjälper med finansiella frågor. Vi finns där för att stödja dig när du beskriver din affärsidé för lokala rådgivningsorganisationer, såsom arbetsförmedlingar eller företagartjänster. 

Kontakta oss så ordnar vi ett entimmesmöte. 

Ett aktiebolags stadgar och en andelsförenings stadgar fastställer syftet för och omfattningen av verksamheten. I detta sammanhang är det möjligt att nämna att företaget är ett socialt företag, men det viktigaste är att beskriva företagets sociala syfte och hur företaget verkställer sitt syfte. En annan viktig egenskap hos ett socialt företag är att det måste använda större delen av sin vinst eller sitt överskott för att främja sitt sociala syfte. Detta skrivs bäst in i stadgarna under avsnittet om utdelning av vinst eller överskott. 

När man väljer företagsform bör man ägna särskild uppmärksamhet åt företagets ägarbas och finansiering. Det handlar bland annat om antalet grundare och framtida ägare, personalomsättning och olika roller i företaget. När det gäller kapitalstruktur och finansieringsbehov borde man ytterligare undersöka om företagsformen är relevant, till exempel när det gäller säkerheter för lån. 

Med en partiellt arbetsför person avses en person som kan använda en del av sin arbetsförmåga och vill använda denna förmåga. Partiell arbetsförmåga kan till exempel bero på sjukdom, skada eller en kris i livet. Långtidsarbetslöshet kan också leda till att man blir partiellt arbetsför. Man kan vara tillfälligt eller permanent partiellt arbetsför – allas arbetsförmåga varierar under hela livet. 

Vid sidan av termen partiellt arbetsför har man börjat använda termen förmåga att utföra ett visst arbete. Då ligger perspektivet på själva arbetet: förmågan att arbeta beror alltid på arbetet och de krav det ställer. När arbetsuppgiften har definierats enligt personens färdigheter och arbetsförmåga är en person som är partiellt arbetsför fullt arbetsför i just det jobbet. Denna term klargör också att en ”partiellt arbetsför person” inte alltid arbetar deltid eller med begränsad effekt, utan kan ha ett heltidsarbete och jobba för fullt. 

Ett socialt företag som integrerar människor i arbetslivet skiljer sig från andra sociala företag genom att dess mål är att anställa personer som är partiellt arbetsföra och/eller att främja anställning av personer med partiella arbetsförmåga. Målet är långsiktig sysselsättning, vilket kräver integrering av faktorer som rör anställbarheten, till exempel utveckling av färdigheter eller annan arbetsförmåga. Arbetsintegration främjar social inkludering och delaktighet. Arbetsintegration är inte branschberoende utan företaget kan vara i vilken bransch som helst. 

Det finns åtminstone tre sätt att hantera sysselsättningen av personer som är partiellt arbetsföra i företagsverksamheten: 

1. Företaget anställer partiellt arbetsföra personer för att driva sin egen verksamhet. 
2. Företaget kan hjälpa personer som är partiellt arbetsföra att hitta ett arbete, det vill säga stödja dem att öka sina färdigheter och förbättra sin anställbarhet. Företaget tillhandahåller arbetsförmedlingstjänster och målet är att en person som är partiellt arbetsför ska kunna gå vidare till nästa jobb. 
3. Kombinationen av ovanstående är vad som kallas ett ”socialt företag som utför arbetsintegration”. Många återvinningscentraler fungerar till exempel på detta sätt: personer som är partiellt arbetsföra arbetar i företagets verksamhet, men samtidigt utbildas de för att få ett nytt jobb. 

Fundera över vilket av dessa tillvägagångssätt som ligger närmast din idé. När du planerar din affärsidé och ekonomi bör du ta reda på om det finns sysselsättningsrelaterade stöd som ditt företag kan få. Observera till exempel att en förening eller stiftelse kan få 100 procent lönesubvention upp till ett visst lönetak, medan ett företag kan få 30–50 procent. 

Det finns många goda erfarenheter av att anställa partiellt arbetsföra personer och långtidsarbetslösa. Personer som har sökt jobb länge har ofta en stark motivation och en stark vilja  att komma in i arbetslivet. Det finns ekonomiskt stöd för att bidra till att sysselsätta partiellt arbetsföra personer och anpassa arbetsuppgifterna. Till exempel kan man med hjälp av arbetsprövning och en arbetstränare eller arbetsförmågekoordinator minska rekryteringsrisken. 

När man anställer en partiellt arbetsför person bör man ta reda på om kommunen erbjuder sysselsättningsstöd. Ofta kan och vill partiellt arbetsföra personer också få annan utkomst, så de kan och vill ofta arbeta flexibelt, till exempel på deltid. Vissa företag har också ofta behov av säsongsarbetare, så i sådana fall är det också värt att överväga möjligheterna för partiellt arbetsföra personer att erbjuda sin egen arbetsinsats. 

Genom att anställa en partiellt arbetsför person kan ett företag ta sitt sociala ansvar och öka mångfalden på arbetsplatsen. I bästa fall bidrar mångfalden till hela arbetsgemenskapens beslutsförmåga och stöder alla anställda i arbetsgemenskapen. Mångfald på arbetsplatsen är en tillgång och en konkurrensfördel. 

Det finns en rad stöd och hjälp som är tillgängliga för både den arbetssökande och arbetsgivaren för att rekrytera en partiellt arbetsför person. Målet är att sänka tröskeln för anställning och stödja en framgångsrik och kostnadseffektiv rekrytering ur arbetstagarens, arbetsgivarens och arbetsgemenskapens perspektiv. Det ekonomiska stödet omfattar lönesubventioner, stöd för att organisera arbetsförhållandena och sysselsättningsstöd från kommunerna. Arbetsprövning och lärlingsutbildning är också verktyg som företagen kan använda. 

Bra att veta: 

Bidragen är vanligtvis diskretionära och betraktas som intäkter för arbetsgivaren. 

TE-tjänsterna är bäst lämpade att ge vägledning om hur man får stöd. Kontakta TE-byråns företagstjänster eller arbetsförmågekoordinatorn i ditt område. 

Stödformerna och tillhörande riktlinjer kan ändras, så det är alltid bra att ta reda på de senaste stödalternativen innan man anställer en arbetstagare. 

Företaget kan få stöd för att anställa en partiellt arbetsför person av TE-tjänsternas arbetstränare och arbetsförmågekoordinatorer. 

Arbetstränaren/arbetsförmågekoordinatorn stöder arbetsgivaren och arbetstagaren i frågor som rör anställningsförhållandet. Han eller hon söker lösningar om man behöver anpassa arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden. Stödet kan bland annat bestå av följande: 

• Stöd för rekrytering och introduktion  
• Råd för hur man ansöker om bidrag 
• Stöd till individuella lösningar och anpassning av arbetsuppgifterna  
• Stöd till arbetsgemenskapen när en nyanställd börjar 

Man kan också få hjälp genom lokala projekt som organiseras av till exempel organisationer och läroinrättningar. 

Du kan hitta partiellt arbetsföra arbetssökande genom att kontakta din lokala TE-byrå och kommunens arbetsförmedlingstjänster. Partiellt arbetsföra personer kan också hittas genom projekt som drivs av lokala organisationer och läroinrättningar. 

Som arbetsgivare kan du också informera TE-tjänsterna och/eller arbetspensionsbolagen om att ditt företag har lediga jobb för personer som är partiellt arbetsföra. 

Projekten letar ofta efter företag att samarbeta med, och företagen kan också informera om sin vilja att samarbeta bland annat i platsannonser, på webbplatsen eller i sociala medier. 

En person som är partiellt arbetsför kan ha rätt till en lärlingsutbildning med lönesubvention eller i vissa fall kan arbetspensionsbolagen betala lön under omskolningsperioden. 

Man kan också delta i certifieringskurser via TE-tjänsterna som gratis arbetsmarknadsutbildning om man vet att personen i fråga har ett arbete på lut eller en praktikplats. TE-tjänsterna betalar dock inte för utbildningar under anställningsförhållandet. 

Det är viktigt att förbereda den närmaste chefen och arbetsgemenskapen på att välkomna en nyanställd. Oavsett orsaken till den partiella arbetsförmågan kan en nykomling vara osäker på sin egen förmåga i början. Vissa arbetstagare kan också ha begränsad erfarenhet av arbetslivet. Det är därför viktigt att arbetsgemenskapen är mottaglig. Det är bra att gå igenom den nyanställdas uppgifter och ansvar på arbetsplatsen för att organisera arbetet och undvika förvirring. Det är dock viktigt att notera att den partiellt arbetsföra personen har rätt att bestämma i vilken utsträckning han eller hon vill avslöja de faktorer som begränsar hans eller hennes arbetsförmåga för arbetsgemenskapen (integritetsskydd). 

Utbildning på arbetsplatsen är en viktig del för att få den anställda att komma igång och göra honom eller henne bekant med arbetet. Ibland har chefers rädsla för att introduktionen skulle ta för mycket av deras resurser och tid varit ett hinder för att rekrytera partiellt arbetsföra personer. Ansvaret för introduktionen kan dock delas upp, till exempel mellan chefen och andra personer i arbetsgemenskapen. Det är viktigt att komma ihåg att cheferna utöver introduktionsutbildning även måste vara flexibla och kunna identifiera behovet av extern hjälp, till exempel från företagshälsovården, för att stödja arbetsförmågan. 

Det är viktigt att man i arbetsgrupperna eller i andra arbetssätt på arbetsplatsen identifierar behoven för stöd för arbetsförmågan. En bra metod i detta avseende är att be den partiellt arbetsföra personen själv om råd om till exempel vilken typ av mötespraxis som skulle fungera. 

Principerna för att stödja arbetsförmågan och välbefinnandet i arbetet är också viktiga för att personer som är partiellt arbetsföra eller förmögna att utföra en viss arbetsuppgift ska kunna fortsätta i sitt arbete. I och med ändringen av samarbetslagen ska arbetsplatserna att ha en kontinuerlig utvecklingsplan, där det också är viktigt att beakta frågor som rör partiellt arbetsföra personer och personer som är förmögna att utföra en viss arbetsuppgift. 

Sociala innovationer är nya lösningar på sociala problem. Innovation innebär att man identifierar nya partnerskap mellan befintliga verksamheter och organisationer och använder dessa nätverk för att producera tjänster eller produkter direkt för målgruppen. Det är viktigt att nå ut till målgruppen för att se till att de innovationer som testas kan svara på de utmaningar som man möter i det dagliga arbetet och att de på så sätt slår rot på ett hållbart sätt. Social innovation kräver att målgruppen involveras i utvecklingsprocessen. En öppen, smidig och flexibel miljö är livsnerven för social innovation. 

Innovation tar itu med utmaningar såsom ojämlikhet, marginalisering, ensamhet, missbruk och psykisk hälsa. Social innovation behövs i allt större utsträckning, inte bara inom social- och hälsosektorn, utan även inom områden såsom säkerhet, livsmedelssystem, cirkulär ekonomi och en holistisk utveckling av städer. 

Framgångsrika innovationer är bland annat rådgivningar, hjälpcentraler, TYKO-modellen för arbetsförmågekoordinatorer, Integrify, som utbildar invandrare inom IT-sektorn, den kundorienterade arbetsverksamhetsmodellen för rehabiliterande arbetsverksamhet Digipaja, Gemensamt bord-modellen och städdagsevenemanget. Till de mer omfattande sociala innovationerna räknas vardagliga frågor såsom socialskydd, hälsovård och utbildning. I bästa fall har sociala innovationer på människonivå systemeffekter. 

Sociala innovationer kan utvecklas av företag, organisationer eller samfund av alla storlekar. Sociala innovationer gynnar både de aktörer som utvecklar dem och samhället som helhet. Innovationer kan användas lokalt eller utvidgas till ett större område. 

Social innovation är en viktig del av de sociala företagens arbete. Kompetenscentret för sociala företag sammanför aktörer inom olika sektorer för att öka omfattningen, effekten och synligheten av social innovation i sociala företag. 

Sociala innovationer ger lösningar på aktuella samhällsproblem. Kontinuerlig utveckling är nyckeln till att reagera på nya utmaningar så snabbt och effektivt som möjligt. Innovation handlar om att lyssna på olika målgruppers behov och utveckla lösningar som är inriktade på människor. 

Sociala företag stärker ekonomins sociala dimension. En betydande del av den ekonomiska tillväxten beräknas komma från innovation, det vill säga att man skapar och använder av ny information. Det har också visat sig att till exempel hälsofördelar är lika viktiga för människors välbefinnande som ekonomisk tillväxt. 

För att den tekniska innovationen ska kunna införas och utvecklas på ett framgångsrikt sätt krävs också social innovation. Framför allt har sociala företag potential att koppla samman social och teknisk innovationsverksamhet. 

Det finns en bred och växande efterfrågan på social innovation. Vi behöver innovation och innovationspolitik för att lösa samhällsproblem som påverkar människors, företags och samfunds liv. Behoven och möjligheterna rör frågor som pandemier, global uppvärmning, utbildningssystem, offentliga tjänster och transporter. Livsmedels- och energisystemen och våra livsmiljöer kräver innovation för att kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Den globala fattigdomen påverkar också oss finländare. Forskning och innovation är en nödvändig del av lösningen. 

När man leder social innovation bör särskild uppmärksamhet ägnas åt social påverkan, nätverk samt överskridande av bransch- och sektorsgränser. 

Om man klargör sin innovationsidé och sina mål är det lättare att hitta lämpliga finansieringslösningar. Innan man ansöker om finansiering bör man diskutera både idén och detaljerna kring finansieringen med finansieringsorganet. 

Om den egna idén bygger på att starta ett företag eller att göra en social innovation inom ett befintligt företag, kan en lämplig finansieringskälla vara en bank, Finnvera, NTM-centralen eller Business Finland. För att vara berättigad till stöd för social innovation från organ som främjar utvecklingen av kommersiell verksamhet måste ett samfundet visa att den sociala innovationen har kommersiell potential. Att bara lösa ett socialt problem räcker inte i detta sammanhang. 

Om en organisation eller annan allmännyttig aktör söker finansiering kan man ansöka om finansiering från STEA, den offentliga sektorn eller EU. 

Sektorsgränserna definierar de tillgängliga finansieringsmöjligheterna. Även om syftet är att främja sociala mål är samarbete mellan den tredje sektorn och företag inte alltid möjligt med hjälp av bidrag till aktörer av allmänt ekonomiskt intresse. 

Många finansieringskällor, till exempel offentliga bidrag och projektfinansiering, tillåter inte att finansiering allokeras till de faser av innovationsprocessen som följer efter det egentliga utvecklingsarbetet. Dessa steg omfattar till exempel att omvandla den utvecklade affärsmodellen eller tjänstemodellen till en kommersiell eller på annat sätt mer allmänt användbar produkt eller att utforska rättigheter och möjligheter att skydda det resulterande konceptet. En av de största utmaningarna när det gäller att utveckla social innovation är att skala upp och förankra de metoder som utvecklats. När offentlig projektfinansiering används kan äganderätten till den kommersialiserade produkten eller tjänsten också vara en utmaning.